Bergvärmesystem utnyttjar den energi som finns lagrad i berggrunden. Energin kan användas för att tillgodose en fastighets värmebehov och temperera tappvarmvatten. Finns det ett kylbehov i en del av en fastighet kan man bortföra värme från den del av fastigheten som skall kylas och via kollektorn tillföra värme till berggrunden. Genom denna process kan man sen använda den värmemängden till bergvärmesystemet. På en generell nivå består bergvärmesystemet av tre delar. Kollektorkrets, värmepump och värme/kylkrets, se figur nedan.
Bild 1. Bergvärmesystemets tre delar, kollektorkrets, värmepump och värme/kylkrets
Kollektorkrets:
En kollektorkrets placeras i ett eller flera 90-200 meter djupa borrhål. I kollektorkretsen cirkulerar en köldbärare. När köldbäraren cirkulerar stiger temperaturen och värmeenergi hämtas från borrhålen till köldbäraren. Den värme som köldbäraren upptar transporteras vidare till en värmeväxlare där den överförs till värmepumpssystemet. I de fall ett kylbehov eller ett värmeöverskott föreligger kan köldbäraren uppta värmeenergi genom värmeväxling med en yttre kylkrets. Detta leder till högre temperaturer på kollektorvätskan vilket höjer effektiviteten på värmepumparna då de är i drift. Då värmepumparna inte är igång under årets varma dagar sker en återuppladdning av energi i berget.
Värmeenergin som kollektorkretsen levererar används för att förånga ett köldmedium som cirkulerar i gasfas vid lågt tryck i värmepumpen. Det förångade köldmediet pumpas vidare till en eldriven kompressor vilket får trycket på köldmediet att höjas. Därefter cirkulerar köldmediet till en kondensor där värmen avges till en värmekrets. Detta gör att köldmediet kondenserar och övergår i vätskefas i värmepumpen. Köldmediet cirkulerar därefter vidare till en expansionsventil där trycket sänks, vilket får det att övergå i gasfas och processen kan återupprepas.
Den värmeenergi som går ut i värmekretsen distribueras till slutanvändaren, antingen för att värma inomhusluft eller för att värma tappvarmvatten.